Helenas gröna rum

Helenas gröna rum

Om bloggen

Min plats i en alltmer förunderlig värld. Här hittar man inga strikta hem i vitt, vitt, vitt eller en massa onödigt dyra designprylar. Däremot så skriver jag om det som inspirerar och berör mig och om de känslor som jag eftersträvar i livet: ärlighet och lite jävlar anamma!

Vill man nå mig kan man maila mig! helena-g@glocalnet.net

Förtroenden

LärarfilosoferingarPosted by gronarum.com 08 Feb, 2010 19:49:32

Det var måndag eftermiddag och jag var i sakta mak på väg hem. Men först skulle jag gå förbi mitt klassrum och hämta några viktiga papper. Såg ett gäng av mina elever som satt i mellanrummet i vår hemvist. De snackade sex. Såklart. What else? De går i åttan. De diskuterar knappast de senaste bakrecepten eller svensk inrikespolitik. Hör en av dem säga "-Men fråga Helena då?" Jag vänder på klacken och säger glatt: -Ja, fråga mig!" Tänker inombords att det här ÄR för bra för att missa. Och jag behöver faktiskt öva mina knipmuskler! Brukar fnissa rätt hejdlöst när de väl sätter igång.

Och självklart så ställs de där helt omöjliga frågorna som man bara inte kan svara på, men hjärtans gärna vill.

-Helena, hur lång tid tar det innan man kan ha sex igen efter det att man har fått utlösning? Vi såg på Hamsterpaj att vissa kan ha sex hela natten. Va? Kan man det? Varför vill man ha sex flera gånger efter varann, räcker inte det? Sperman tar väl slut? Varför måste man komma samtidigt? Vad är det för vits med det? Måste man det? Vill tjejen det? Va, va, va?

Inga hämningar what so ever. Och jag blir inte längre generad. Vi har liksom passerat den punkten. För rätt länge sedan.

Den pedagogiska läraren försöker nu förklara att sådana här saker är MYCKET individuella. Beror på ålder, erfarenhetsgrad och kön. Tjejer har ju lättare att få multipla orgasmer, man kan öva upp sin uthållighet och JA sexet blir lite bättre om man kan få till det samtidigt men det är ingen KRAV osv osv.

Får helt underbara svar på tal! Vad är det för jävla vits med att tjejen kan få flera orgasmer efter varann? Så jävla onödigt! När killen har kommit så är man ju klar? Eller? Varför skall man hålla sig? Asså, jag har hört att den krymper om man runkar för ofta? Var ska man trycka för att härda ut? Asså, jag vet- man kör tills det nästan är dags och DÅ stannar man. Sen får man tänka på något trist och då kan man kanske vänta lite till. Jag vet! Man tänker på sin mormor. Då får man garanterat vänta länge. Osv osv i all oändlighet.

Hoppas verkligen att mina söta elever får svar på alla frågor de har framöver. Antingen genom praktisk erfarenhet i livets ibland rätt hårda skola, eller genom att de faktiskt får vettiga vuxensvar från sina nära och kära. Helt klart är i alla fall att jag känner en viss ömhet gentemot dessa vilsna gossar. De kommer ju att få pröva, misslyckas och förhoppningsvis lyckas i sina ambitioner på det sexuella planet. Men jag hoppas att de alltid minns att behandla sin partner med respekt och kärlek och inte bara förlita sig på Hamsterpaj och nätporr. Då kommer de nog att misslyckas och bli rätt besvikna själva...Om de nu inte slutar sina dagar som mannen nedan?

Well, det kan nog bli en bok om det här en vacker dag? (Bilden snodde jag rakt av från "Radiobilspolisens blogg". En ny favorit för övrigt.. Tack!)

Energitjuvar

LärarfilosoferingarPosted by gronarum.com 12 Jan, 2010 21:31:46
Som vissa av er kanske märker så har jag ordnat om och tagit bort vissa inlägg jag skrivit under kategorin "Lärarfilosoferingar". Några av mina bästa och roligaste texter rök all världens väg. Ändringen gjordes redan i november. Ni kanske undrar varför? Ett av svaren kan vara att jag drabbades av akut panik när jag efter ett möte på min arbetsplats fått helt iskalla fötter för allt som har med bloggande att göra.

Min vits med bloggandet har alltid och kommer alltid att vara att få och kanske skapa inspiration hos andra, lagra goda idéer och fina bilder samt ett forum där jag kan få skriva av mig. Under lättsamma, ofta ironiska och skämtsamma former. Ibland med allvar i tonen och ibland med kärleksfulla beskrivningar av vad mina ibland underbart knasiga elever hittar på. Jag är knappast ensam i Sverige om att göra detta, tänkte jag. Och jag älskar ju att skriva!

Man kan kalla bloggskrivandet för en ventil. Det fungerade rätt länge så i alla fall. Det var välbehövligt och skönt. Verkade uppskattat.

Men sen så KAN man om man vill läsa min blogg som djävulen läser bibeln. Man kan med flit missförstå ironi, skämt och överdrifter. Man kan tro att jag är en elak jävel som hatar barn och som avskyr varje dag på mitt jobb.

Och så ville jag inte ha det. Det var inte det jag ville förmedla. Jag började därför vakta min tunga, välja bort roliga händelser från min vardag som skulle ha blivit underbara anekdoter och märkte att en viss feghet smög sig in i det jag skrev. Jag cencurerade allt jag till och med tänkte...Och då blev allt så jävla trist och meningslöst. Jag tappade sugen. Började bara lägga ut små käcka inredningsbilder, recept och andra helyllereflektioner. Gud, så trist. Inte riktigt min stil.

Har därför funderat på vad man som lärare kan ha för etik och moral när man bloggar. För vi får blogga va? Det är inte förbjudet någonstans? Vad är rimligt att man skriver ner och vad är det inte? Vad får man skriva och vad bör man undvika? Mitt rättesnöre har alltid varit att låta både kollegor och elever vara anonyma. Att aldrig hänga ut ett barn eller en vuxen med namn. Tystnadsplikten inom skola är givetvis helig och inget som är sagt i förtroende skall kablas ut på nätet, det fattar ju vem som helst. Men att skriva generellt om händelser eller om egna åsikter måste väl få vara OK? Har man haft en jävlig dag på jobbet så kan man ju alltid få skriva om den. Men det behöver ju inte betyda att det är den absoluta sanningen, utan bara min egen uppfattning om läget. Min egen beskrivning av min sinnesstämning. Det verkar vara det här som många inte fattar.

Tänker hur som helst kasta fegheten åt sidan och försöka mig på lite fler lärarfunderingar framöver. Det känns som att det är dags. För nu bubblar det och jäser i huvudet...och får jag inte pysa så blir jag knäpp!

Men jag är grymt nyfiken på vad ni därute tycker! Har jag rätt eller fel? Får lärare skriva om jobbiga elever, knäppa, roliga eller hemska saker som sägs eller görs på arbetsplatsen? Får vi nämna att vissa päron har en helt snedvriden bild av sina barn eller skriva om elever som har det jobbigt? Är det Ok att berätta vad vissa kollegor går igenom eller vilka konstiga beslut som fattas i skolans värld?



Läraryrkets dilemma

LärarfilosoferingarPosted by gronarum.com 17 Nov, 2009 19:05:48

Visste ni att...

"Sverige konkurrerar idag med Moldavien om att ha Europas lägsta lärarlöner - vilket kan kontrasteras mot att en adjunkt på 60-talet hade lön i paritet med en riksdagsledarmot." (DN 090326)

"Ingenting kan slå en skicklig lärare när det gäller framgångsrikt skolarbete, men det finns inga tydliga samband mellan lärares ämneskompetens och studieframgång hos eleverna. Det är något mer som måste till. Läraren är bästa läromedlet!" (Pedagogiska Magasinet nr 4, nov 2009)

I Frankrike har skolledare och lärare startat en ny rörelse. De protesterar genom att vägra följa order. Flera av dem hotas nu av sanktioner. Är Sverige nästa land?

Enligt en SCB undersökning från i våras har lärarna Sveriges sämsta psykosociala arbetsmiljö.

Allt färre ungdomar ser läraryrket som ett lockande alternativ. Många föräldrar till och med avråder numera sina barn att bli lärare eftersom varken status eller lön lockar.

I Sverige tycker politikerna att man kan bygga Europas bästa skola med Europas sämst betalda lärare.

Vad säger ni om allt detta...?

Är du tonårsförälder?

LärarfilosoferingarPosted by gronarum.com 14 Sep, 2009 17:31:24
Läs då denna! Jag tror att den är bra och väldigt väldigt angelägen. Skall sätta den i händerna på mina kollegor. Snacka om SET-uppdatering!

Tiden står inte stilla

LärarfilosoferingarPosted by gronarum.com 09 Jun, 2009 11:22:21

Av en händelse fick jag med mig kameran på Antons första skoldag. Han står stolt vid sin plats i hallen och den nya stora skolväskan hänger käckt på kroken. Solen strålade och livet bestod av bus och bara lite, lite allvar.

Idag lyssnade vi på barnens skönsång ute i fryskalla junivädret, tog farväl av de fina förskolelärarna och sa adjö till de klasskompisar som går på riktigt sommarlov idag. Anton sjöng med i verserna men den stora gluggen i överkäken gjorde det svårt att ljuda orden. Hans huvud stod högt över alla andras och det nysprayade håret vajade inte alls i vinden. Det var som gjutet av betong. Stenhårt. Både mormor och farmor var med och han såg faktiskt lite, lite stolt ut när han tog emot sitt diplom och gula ros.

Till hösten är det en nybakad ettagluttare som ser dagens ljus. Tur att vi i familjen har en chans att hinna smälta det faktum att han faktiskt inte är någon liten pojke längre. Nu är han ett skolbarn. Som lärare så bävar man ju nästan. Må han klara av både läsning, räkning och kamrater på ett bra sätt. Må han överleva alla hinder han stöter på och må han tycka att skolan är rolig alla 9 åren han har kvar.

Jag håller tummarna!

Hon får jobbet direkt...

LärarfilosoferingarPosted by gronarum.com 29 May, 2009 13:21:30

Jag tror att den här filmen illustrerar hur jag ibland tänker och känner på mitt jobb...

Trevlig helg alla i solskenet!

Inte ett rätt!

LärarfilosoferingarPosted by gronarum.com 14 May, 2009 13:03:51

Den här annonsen skall jag visa min kollega Anneli. Vem f-n korrläste den?

En sådan dag..

LärarfilosoferingarPosted by gronarum.com 11 May, 2009 16:58:01

Ibland så har man inte alla indianer i kanoten. (Tack Mona för den liknelsen!)

Hissen går inte ända upp och hästarna i stallet- ja, de är ute på grönbete sedan länge.

För att inte tala om cyklarna i garaget.

Ljuset lyser verkligen inte i fönstret.

Hur 17 kunde jag prioritera att sitta på jobbet när jag borde vara hemma och fila i trädgården? Eller vika tvätt eller något annat husmorsaktigt. Jag bara undrar.

För inte är det väl så att jag gömmer mig för svärföräldrarna och skolkar från barnen därhemma. Så får man väl inte göra?

Jo, tydligen.

Ajm so smart.

Ps. Måste komma ihåg att träna lite idag. Måste!

« PreviousNext »