Helenas gröna rum

Helenas gröna rum

Om bloggen

Min plats i en alltmer förunderlig värld. Här hittar man inga strikta hem i vitt, vitt, vitt eller en massa onödigt dyra designprylar. Däremot så skriver jag om det som inspirerar och berör mig och om de känslor som jag eftersträvar i livet: ärlighet och lite jävlar anamma!

Vill man nå mig kan man maila mig! helena-g@glocalnet.net

Fästingmagneter

hundarPosted by gronarum.com 21 Jul, 2009 19:31:05

10 orsaker till varför vi inte skall ha en hund till efter Rufus (som ju inte är död ännu.)

1. Det sätter sig fästingar på dem. I klasar. På sommaren plockar jag lätt 10- 15 fästingar per dag. I'm not overdriving. Då har vi ändå impregnerat hunden med båda halsband och Expot.
2. Fästingarna ramlar av, blodstinna som blåbär på våra golv. Jag ser dem. Ibland inte. Jag går på dem. Jag avlider nästan i äckeldöden.
3. Hundar rymmer. Grannarna kommer över med rymmaren. En del är glada över sällskapet. Andra inte. Vi bor närmast de som inte gillar det. Jag skäms.
4. Spontaniteten försvinner. Inte lätt att åka till Mauritius i 3 veckor om man inte har hundvakt. Ja, ja hunddagis/pensionat finns. Men det är inget alternativ för vår Altzimersdrabbade hund. Inte Mauritius för oss heller, för den delen.
5. En promenad tar lätt 40 minuter extra pga allt nosande. Hanhund, ja.
6. Alla skitiga golv. Jag orkar inte dammsuga 3 gånger per dag.
7. Alla skitiga textilier. Hallåååå- jag är inredningsintresserad!!!!!
8. Sonens fotbollsintresse hämmas av en studsande hund som dreglar på bollen och står i vägen i målet. Jag kan fan slå vad om att Ruffe var med i Italienska ligen i ett tidigare liv. Och eftersom sonen är lat som få så är det alltid jag som får lyfta på häcken och bära in eländet.
9. Hanhundars snoppar droppar. Snubbigt.
10. Snålblåst och vinterstorm. Inga problem för en hund. Men för mig. Jag vill sitta inne med en kopp varm choklad.

Sen såg jag den här.... och då kom ju allt i ett annat ljus.

Framtidsdrömmar gällande nya djur i vår familj.

hundarPosted by gronarum.com 03 Jul, 2009 12:02:05

Älskar de här små illbattingarna! De står helt klart på min önskelista som nästa husdjur när det är dags för Rufus att gå till de sälla jaktmarkerna. He he.

Sen hoppas jag att ni läser er Berglin. Skrattkramp. Lambiresonemanget var bättre än väntat! Lite suddig text dock. För skarpare bild kolla här.



I mitt barns säng..

hundarPosted by gronarum.com 19 May, 2009 00:43:45

Hatar jag dem mer än celluliter och äckligt vuxenkräk? Ja, det gör jag nog faktiskt.
Och alla fästingar jag hittar numera är så här stora. Ni som går i hundtankar bör nog tänka er för både en och två gånger.

Skall jag berätta något ännu äckligare?

(Kräsmagade bör sluta läsa nu...)

När A var liten bebbe gick han och sög på en sån här och hans morsa blev då lite orolig för hon trodde att det var ett russin. För det var ju för litet för lillprinsen att ha i munnen. Då kan ni tänka er hur ljudet i den välpumpade lärarlungan lät när det uppdagades vad det var som älsklingen gick och smackade på. Vi snackar sirener högre än Securitas största hemmalarm. Vi snackar elefanttrumpeter och österrikiska mistlurar.

Och ja, jag pussar honom fortfarande på munnen. A alltså. Men jag har jävligt svårt för russin...

Alf vs Rufus

hundarPosted by gronarum.com 24 Mar, 2009 21:03:11

De finns de som tycker att vår hund är lik figuren "ALF" i den gamla TV- serien från 80-talet. Döm själva. Vi blir i alla fall oerhört förolämpade av dylika tillmälen och funderar skarpt på att ringa till mannen i den röda jackan som sitter till höger på kortet. Han bör ju kunna göra en insats! De bör ju rimligtvis vara från samma planet?

Rufus, gamle gosse

hundarPosted by gronarum.com 17 Mar, 2009 10:08:35
Vår Irländska terrier Rufus (Red Dare Devils Clever forever) har hunnit fylla 11 år. Det är med glädje men också med sorg vi ser fram emot de sista år vi har tillsammans. Som tur är är Rufus en frisk hund. Rasen är sunt framavlad och han har inga större ålderskrämpor. Men visst skär det i hjärtat när man ser att han inte hör eller ser så bra längre eller att han blir trött och stelbent efter en lång promenad. Så vi tar det lugnt hemma med vår lilla terrier pojke. För han är ju vår förstfödda "son" och har en alldeles speciell plats i vårt hjärta!smiley