Helenas gröna rum

Helenas gröna rum

Om bloggen

Min plats i en alltmer förunderlig värld. Här hittar man inga strikta hem i vitt, vitt, vitt eller en massa onödigt dyra designprylar. Däremot så skriver jag om det som inspirerar och berör mig och om de känslor som jag eftersträvar i livet: ärlighet och lite jävlar anamma!

Vill man nå mig kan man maila mig! helena-g@glocalnet.net

Inga gråskalor

hemma hos migPosted by gronarum.com 11 Aug, 2009 18:43:51

Jag blir alltsomoftast rätt trött på mig själv. Jag försöker verkligen jobba på mina, skall vi säga, mindre positiva sidor. Jag utmanar mig själv och tycker att jag gör mina små framsteg. Ibland rätt minimala, ibland med kilometerskliv. Rätt häftigt egentligen, det där med personlig utveckling. Det intresserar mig mycket. De senaste åren har varit en rätt häftig resa på den fronten. Jag tycker att mycket har hänt eller skall vi kanske säga att myntet äntligen har trillat ner, eller att jag kanske äntligen har funnit mig själv? Accepterat mig själv? Samt de som omger mig. Det känns tryggt och skönt- vilket är en riktigt bra bas att stå på gällande både självförtroende och självkänsla.

Vet inte om jag är ovanligt sen som känner detta när jag först har passerat 35 men för min del så behövdes de här åren. De här diskussionerna, barnen, skratten och bråken, kärlekarna, resorna, upplevelserna, familjebanden- som har gjort mig till den jag är.

Tänker mycket just nu på barnen. Inte bara mina egna- utan de som far illa. De tonårsmord vi har sett i sommar och den otrygghet som många unga människor känner idag. Då blir jag mörkrädd. Det är ju den världen jag släpper ut MINA ungar i. Som tur är så är mitt yrkesvärld ett bra piller mot den ångesten. För där, på jobbet, känner jag att jag kan påverka, kan få barn och ungdomar att växa och ge iväg lite sunda värderingar. Om de nu inte har det hemifrån, vill säga.

Man kan inte rädda alla barn men man kan försöka påverka lite iallafall?

Lev försiktigt alla!